Historien bakom Harvard Art Museums
Harvard Art Museums utgör en oskiljaktig del av Harvard University. Institutionens nuvarande form växte fram ur en sammanslagning av tre distinkta enheter år 1983. Denna förening förde samman Fogg Museum, som grundades 1895, Busch-Reisinger Museum, etablerat 1903, och Arthur M. Sackler Museum, som grundades 1985.
Dessa samlingars härkomst speglar ett långvarigt engagemang för vetenskaplig forskning och bevarandet av mänskligt uttryck. Även om museerna en gång var fristående enheter, skapade deras slutgiltiga konsolidering en enda, sammanhängande institution. År 2008 förenklades institutionens namn, och ordet University togs bort från den officiella titeln.
Närvaron av dessa verk på campus i Cambridge möjliggör en ständig dialog mellan olika epoker och traditioner. Varje museum inom komplexet bidrar med ett specifikt perspektiv till helheten, från det nittonde århundradets grundläggande studier till mer samtida förvärv. Platsens historia är en berättelse om gradvis ackumulering och en slutgiltig strukturell enhet.
Arkitektonisk design och glastaket
Den fysiska närvaron av Harvard Art Museums har formats av Renzo Pianos visionära hand. Hans design för den renoverade byggnaden på 32 Quincy Street förenade de tre museerna till en enda sammanhängande anläggning, en strukturell integration som ökade den tillgängliga galleriytan med hela 40 procent. Arkitekturen strävar efter att belysa det förflutna genom samtida innovation, och skapar en sömlös övergång mellan historisk vördnad och modern form.
Det mest slående elementet i detta arkitektoniska verk är det avskurna pyramidformade taket. Denna glasbeklädda krona tycks sväva ovanför innergården. När solljuset filtreras genom strukturen badar de inre gallerierna i ett mjukt, naturligt ljus. Denna transparens skapar en levande koppling mellan konsten inomhus och världen utanför, vilket gör själva konstbetraktandet till en gemensam upplevelse med naturen själv.
Fogg Museum-samlingen
Som hörnstenen i detta komplex bär Fogg Museum på ett arv vars rötter sträcker sig ända tillbaka till 1873. Samlingen är världsberömd för sina västerländska målningar och erbjuder ett rum där historiens tyngd känns genom närvaron av originalverk. Inom dessa väggar finner man den italienska renässansens gudomliga proportioner, särskilt i verken av Botticelli och Rafael. Dessa målningar framstår som fysiska entiteter som kräver betraktarens fulla uppmärksamhet genom sin komposition och sin historiska dignitet.
Utöver de storslagna dukarna förvaltar museet en betydande samling av teckningar och fotografi. Dessa verk erbjuder ett mer intimt möte med konstnärens hand och utvecklingen av visuell perception. En linjes precision eller de subtila nyanserna i ett fotografiskt tryck utgör en stillsam motpunkt till de större målningarna. Bland de verk som ryms i samlingen återfinns bland annat:
- House of the Customs Officer, Varengeville, omkring 1870 - Claude Monet
- Le Stryge, 1853 - Charles Meryon
- Untitled, 1960 - Hedda Sterne
Samlingens djup möjliggör en studie i hur ljus och form har tolkats genom århundradena. Att stå inför dessa objekt är att bevittna den västerländska konstens utveckling genom dess mest fundamentala element.
Arthur M. Sackler Museum
Arthur M. Sackler Museum öppnar ett fönster mot de konstnärliga traditionerna i Asien, den islamiska världen och det antika nära östern. Inom detta rum förskjuts fokus mot den delikata precisionen i kinesisk kalligrafi och den stillsamma närvaron hos japanska träsnitt. Dessa föremål existerar som fysiska spår av långvariga estetiska praktiker och erbjuder ett direkt möte med skaparens hand genom olika epoker och geografiska områden.
Samlingens omfattning sträcker sig in i det antika nära östern, där materiella lämningar från svunna civilisationer vilar i stillhet. Som en del av ett större arkiv som rymmer cirka 250 000 föremål i alla tänkbara medier, möjliggör detta museum en studie i hur form och funktion har utvecklats genom skiftande kulturella linser. Närvaron av dessa verk inbjuder till en långsam betraktelse av de subtila variationer i linje och material som definierar dessa rika traditioner.
Konstsamlingens mästerverk
Närvaron av ett verk som Claude Monets House of the Customs Officer, Varengeville erbjuder ett unikt möte med det franska kustljuset. I dess närhet skiftar atmosfären mot den psykologiska tyngden i Charles Meryons Le Stryge, skapad år 1853. Dessa verk fungerar som fysiska ankare i gallerierna och kräver en stillsam uppmärksamhet för hur pigmentet möter ytan.
Samlingen rymmer betydelsefulla exempel på japanska och östasiatiska traditioner som inbjuder till en långsammare betraktelse. Suzuki Kiitsus Mount Fuji and Mount Tsukuba från 1835 och hans Cranes från 1820 uppvisar en precis behärskning av form. Dessa placeras sida vid sida med de delikata kompositionerna i Hishikawa Moronobus Early Evening at a Yoshiwara Inn, daterad till omkring år 1600, och den säsongsbetonade klarheten i Tawaraya Sorais Autumn Maple Trees från 1700. Det finns en särpräglad stillhet i dessa verk som har bestått genom århundradena.
Andra verk kräver ett fokus på rörelse och den naturliga världen. Soga Shohakus Race at Uji River från 1764 fångar en känsla av driv och momentum, medan Kamisaka Sekkas Momoyogusa (Flowers of a Hundred Worlds) från 1909 utgör en studie i botanisk detaljrikedom. Att stå inför dessa föremål är att bevittna olika epokers särdrag och de varierade sätt på vilka konstnärer har översatt världen till en tvådimensionell yta.
Forskning och vetenskaplig förundran
Institutionen fungerar som ett centrum för rigorös forskning och rymmer fyra distinkta forskningscenter som stöttar dess enorma samlingar. Straus Center for Conservation and Technical Studies, som grundades 1928, fokuserar på bevarande och vetenskaplig analys av föremål. Detta engagemang för teknisk förståelse förstärks ytterligare av Center for the Technical Study of Modern Art, grundat 2002, samt den arkeologiska utforskningen av Sardis, som har varit aktiv sedan 1958.
I skärningspunkten mellan konst och natural history existerar de legendariska Glass Flowers som en unik närvaro. Dessa botaniska modeller, som har tillverkats med yttersta precision av familjen Blaschka, erbjuder en exakt studie av växtliv genom glas. De representerar ett sällsynt ögonblick där vetenskaplig noggrannhet och konstnärlig skicklighet sammanstrålar, och utgör ett fysiskt arkiv av botaniska former som förblivit oförändrat genom decennierna.
Besök på Harvard Art Museums
Beläget på 32 Quincy Street i Cambridge, Massachusetts, välkomnar institutionen besökare från tisdag till söndag. Inträdet är fritt för alla. Den huvudsakliga byggnaden omfattar 204 000 kvadratfot av utrymme, vilket rymmer både offentliga utställningar, klassrum och forskningslaboratorier, sida vid sida med konservering och andra väsentliga funktioner. Inom denna struktur är cirka 43 000 kvadratfot dedikerade specifikt till utställningar.
Museets fysiska närvaro möjliggör ett stillsamt möte med verk som har bevarats genom århundraden av vetenskaplig omsorg. Man kan finna sig stående inför de japanska träsnittens delikata precision eller de texturerade penseldragen på impressionistiska dukar. Anläggningens omfattning ger gott om utrymme att vandra mellan de olika samlingar som hyser i komplexet.
- Mount Fuji, omkring 1802 - Tani Bunchō
- Cranes, 1820 - Suzuki Kiitsu
- Autumn Maple Trees, 1700 - Tawaraya Sorai
