Det underjordiska Chichu Art Museum
Chichu Art Museum är en arkitektonisk bedrift, en struktur som är byggd direkt in i den södra delen av ön Naoshima i Kagawa-prefekturen, Japan. Beläget på 3449-1 Naoshima, vilar anläggningen under landskapet för att bevara områdets naturliga topografi. Museet öppnade sina dörrar för allmänheten den 18 juli 2004 som ett projekt av Benesse Corporation, och förblir under förvaltning av Fukutake Foundation.
Designat av arkitekten Tadao Ando, upptar museet ett rum där gränsen mellan jorden och den byggda miljön är avsiktligt utsuddad. Platsens underjordiska natur dikterar en specifik relation med den omgivande miljön. Det är en lågmäld närvaro på ön, integrerad i terrängen snarare än att höja sig över den. Denna placering säkerställer att arkitekturen förblir en naturlig del av öns södra landskap.
Arkitektur och designfilosofi
Strukturen är till största del begravd under Naoshimas landskap för att begränsa dess visuella påverkan på den omgivande naturen. Denna underjordiska placering skapar en känsla av att befinna sig djupt inne i jorden, där arkitekturen formas av konstens närvaro och ljusets ständiga rörelse. Geometriska innergårdar och precisionsskurna öppningar låter naturligt ljus strömma in i de underjordiska gallerierna. Detta ljus är inte statiskt; det skiftar under dagens lopp och förändrar utställningarnas utseende i takt med att solen vandrar över himlavalvet.
Designen vilar på det subtila samspelet mellan betong och dagsljus. Genom att utnyttja den naturliga belysningen blir rummen aktiva deltagare i betraktarens upplevelse. Ljuset förändrar perceptionen av rumsligheten, vilket säkerställer att mötet med konsten aldrig är identiskt från en timme till nästa. Detta tillvägagångssätt integrerar byggnaden i öns topografi och bibehåller en lågmäld, harmonisk närvaro i miljön.
Permanenta konstsamlingar
Samlingen vilar stadigt i närvaron av Claude Monets Water Lilies-serie. Rummet som hyser dessa målningar har utformats med en djup omsorg för deras dimensioner och material, vilket säkerställer att arkitekturen svarar mot konsten. Naturligt ljus lyser upp dukarna, som är placerade för att interagera med den föränderliga himlen. Utanför erbjuder Chichu-trädgården en botanisk motpart till de målade scenerna, med cirka 150 typer av växter, 40 sorters träd och nästan 200 sorters blommor.
Ljus och rymd utforskas ytterligare genom permanenta installationer av James Turrell och Walter De Maria. Turrells arbete fokuserar på den sensoriska perceptionen av ljus genom olika medier, inklusive neon och LED. Dessa installationer utmanar gränserna för det inre rummet. Walter De Marias Time/Timeless/No Time (2004) tar upp ett dedikerat utrymme och använder granit, mahogny och bladguld för att skapa en unik atmosfär inom den underjordiska strukturen.
- Afrum, Pale Blue (1968)
- Open Field (2000)
- Open Sky (2004)
Samlingens mästerverk
Närvaron av Claude Monets Water Lilies (1914–1917) vilar på det specifika samspelet med naturligt ljus som vandrar över duken. Detta ljus interagerar med det marmorerade golvet, som reflekterar motiven likt vattenytan själv. I närheten, inom denna kontrollerade miljö, finner vi Water Lilies, Reflections of Weeping Willows (1916–1919) och Water-Lily Pond (1917–1919). Även ett diptykon med titeln Water-Lily Pond (ca 1915–1926) tar plats i rummet och erbjuder en annan skala av det akvatiska motivet.
Samlingen sträcker sig vidare in i ljusets och geometrins rike. James Turrells Blue Planet Sky ingår i den permanenta samlingen och bjuder in betraktaren till ett fokus på själva himlavalvet. I ett annat rum presenterar Walter De Marias installation en stor sfär tillsammans med förgyllda geometriska element. Dessa verk existerar i en ständig dialog med arkitekturen, där ljuset förändrar uppfattningen av objekten under dygnets alla timmar.
