Institutionens ursprung och historia
Comédie-Française grundades officiellt av Ludvig XIV år 1680. Denna institution växte fram genom en sammanslagning av två existerande parisiska teaterensembler: Hôtel Guénégaud och Hôtel de Bourgogne. Vid sin tillkomst innehavde sällskapet den exklusiva rätten att framföra dramatik på franska, en särställning som bidrog till att centralisera den dramatiska produktionen under kungligt beskydd.
Teaterns historia präglas av en anmärkningsvärd kontinuitet. Den har framträtt utan betydande avbrott, med undantag för en enda period mellan 1792 och 1803. Efter de turbulenta åren under franska revolutionen omorganiserades teatern och öppnades åter år 1803 under Napoleon I:s auktoritet. Denna omstruktureringsperiod hjälpte till att säkra institutionens överlevnad in i den moderna eran.
Institutionen drivs genom en unik struktur som omfattar en permanent ensemble och praktiken med växlande besättningar. Detta system bär upp en repertoar som har utvecklats genom århundraden av fransk teaterutveckling. Sällskapet förblir en central pelare i det parisiska kulturlivet och har bibehållit sin närvaro i staden genom skiftande historiska epoker och arkitektoniska förändringar.
Den historiska spelplatsens arkitektur
Comédie-Française är belägen i hjärtat av det historiska komplexet Palais-Royal i Paris, med sin nuvarande adress på Place Colette. Genom sin långa historia har institutionen haft sitt hem på flera olika platser; mellan åren 1689 och 1770 var den förankrad i rue de l'ancienne comédie.
Den fysiska byggnaden bär på spår av både dramatiska katastrofer och omfattande moderniseringar. Efter en förödande brand år 1900 fick teatern genomgå en total rekonstruktion. I modern tid har även lokalen genomgått genomgripande renoveringar, vilket kulminerade i en omfattande upprustning 1994, för att sedan återigen öppna sina dörrar för allmänheten år 1995.
Den mångsidiga museumsamlingen
Samlingen bevarar det franska dramatets materiella historia genom en rikedom av fysiska artefakter. Originalscenografier från olika epoker vilar sida vid sida med de kostymer och rekvisita som en gång gav liv åt föreställningarna på scenen. Dessa föremål åtföljs av manuskript och handskrifter som dokumenterar den teaterkonstnärliga produktionens ständiga utveckling. Institutionen förvaltar även ett urval av målningar och skulpturer som speglar dess långa och storslagna historia.
Visuella skildringar av sällskapets historia återfinns i porträtt av skådespelare och i verk som avbildar scener ur klassiska pjäser. Bland dessa finns även vävda verk som illustrerar dramatiska narrativ. Arkiven rymmer noggranna anteckningar om scenanvisningar, bevarade i ett register som under flera generationer har vårdats av teatern. Vissa av dessa historiska skatter, såsom den fåtölj som användes av Molière under hans framträdande i Le Malade Imaginaire, förvaras idag på Petit Palais i Paris.
- Molières pjäser
- Historiska scenografier
- Skådespelarporträtt
- Kostymer
- Rekvisita
- Manus
Konstsamlingens mästerverk
Samlingen rymmer betydelsefulla porträtt och skulpturala verk som dokumenterar den franska scenkonstens rika historia. Jean Jacques Caffiéri lämnade efter sig flera centrala avbildningar, däribland ett porträtt av Molière från omkring 1787 och en byst av Jean de Rotrou från omkring 1783. Dessa verk utgör ett visuellt arkiv över de gestalter som står i centrum för institutionens arv. På liknande sätt bidrog Jean Baptiste Ii Lemoyne med framstående verk, såsom bysten av Mademoiselle Clairon från omkring 1761 och en avbildning av Mademoiselle Dangeville som Thalia från omkring 1771.
De tillskott som gjordes under 1800-talet speglar de föränderliga stilarna inom fransk konst. Jean-Léon Gérôme målade Rachel, Tragedy omkring 1859, medan Jean-Baptiste Carpeaux skapade Alexande Dumas Fils omkring 1873. Dessa verk, tillsammans med de befintliga skulpturerna och porträtten, utgör en obruten länk till det förflutnas teatertraditioner.
- Rachel, Tragedy, omkring 1859 - Jean-Léon Gérôme
- Alexande Dumas Fils, omkring 1873 - Jean-Baptiste Carpeaux
- Mademoiselle Dangeville som Thalia, omkring 1771 - Jean Baptiste Ii Lemoyne
- Molière, omkring 1787 - Jean Jacques Caffiéri
- Byst av Mademoiselle Clairon, omkring 1761 - Jean Baptiste Ii Lemoyne
- Byst av Jean de Rotrou, omkring 1783 - Jean Jacques Caffiéri
